Varför då, herr Federley?

Varför då?

Varför? Varför? Varför då? En fråga som förhoppningsvis lär eka runt riksdagsmannen Fredrick Federley åtminstone fram till nästa val. Katrin Schulman satte tonen för ett bra tag sen – & vann därmed mitt hjärta för all evinnerlighet. Alex? Varför då?

Visa mig en humorbefriad, distanslös karriärist. Och jag ska visa dig en man som inte går att lita på.

Annonser

juni 26, 2008. Etiketter: , , , , , . Uncategorized. Lämna en kommentar.

Could perhaps the centre hold, after all?

the centre cannot holdnullthe centre cannot hold

Centerpartisten som ställer Federley mot väggen i Federleys egen kommentartråd tycks antyda att det ändå skulle kunna vara så att det finns hopp för centerliberalismen. Liksom det partiprogram denne Markus Berglund hänvisar till. Lakonism visar vägen. De kvarvarande centerliberalerna måste börja återuppbygga sitt förtroende genom att ifrågasätta Federleys. Och visst känns det…rejält med ett hederligt gammalt upprop.

”Visst är det bra att du försöker föklara, men jag anar ändå att du har bränt en väldigt stor del av dina personvalsröster på detta, tyvärr. :-/

Nu till en av de centrala frågorna, tycker du att Riksdagsgruppen agerat i enlighet med Centerpartiets Partiprogram eller inte?

Vi är några medlemmar som tycker att ni i riksdagen inte gjort det, där för startade vi Centeruppropet:

Gå med i Centeruppropet

Hoppas du tycker att Centerpartiets partiprogram är värt att slåss för!

Med Gröna, liberala Centerhäsningar
/Markus ”

Läs också Johannes om centern med utgångspunkt i Yeates & nigerianska affärstransaktioner. Men minns, bäste kollega, att även om han har Yeats på sin sida så har jag Wilde på min:

”I forgot that every little action of the common day makes or unmakes character, and that therefore what one has done in the secret chamber one has some day to cry aloud on the house-tops.”
Oscar Wilde

juni 24, 2008. Etiketter: , , , , , , , . Uncategorized. 3 kommentarer.

This is my gut speaking, not some dusty ol’ book

Moses and the red sea

Det här kan förstås lätt användas emot mig. Att jag ser världen i svart & vitt. Att jag agerar impulsivt eller hämndlystet. Men jag känner väldigt starkt att det förhåller sig på det här viset. Och det kommer också användas emot mig. Att jag dirigeras av min maggrop & inte av förnuftet. Men de som säger så är helt vanliga ekonomfräscha liberaler som aldrig förstått politik.

Om det har kommit något gott ur FRA-spektaklet är det detta. Jag känner att det här har varit en vattendelare. Som slutgiltigt skilt agnarna från vetet. Vän från fiende.

Och inte bara jag har förstått. För en stor del av världen har detta uppenbarats. Och nu ska vi slåss. För fienden är mångtalig. Och jag är inte klar med en bråkdel av er än.

juni 24, 2008. Uncategorized. Lämna en kommentar.

Folkpartist?! Är du inte riktigt klok?

Fp-bussen

Så hette en bok av Per Garthon från den tid då han var ordförande för… folkpartiets ungdomsförbund. På förekommen anledning måste jag nu stjäla hans ord. Och jag är då inte medlem i folkpartiet. Har heller aldrig varit. Däremot var jag i drygt tio (?!) års tid medlem i liberala ungdomsförbundet. Där fick jag vara med om del upplevelser som lätt kvalar in på min topp-tio-lista över skruvat kul. Där återfinns tyvärr desto fler upplevelser som tveklöst kvalar in på min botten-tio-lista över akuta psykoser. Den mycket, mycket mörka sidan av Kraften.

När centerpartiet nu slår tillbaka mot min ledarkrönika tycks försvarslinjen koka ner till två argumentationsled. 1; jag är homofob. 2; jag är folkpartist. Den senare angreppspunkten antyds dels i Staffan Danielssons försvar för Federley, som enligt Oscar Swartz, i kommentartråden här, tycks vara fabricerat av Federley själv. Också i kommentarerna till min krönika på expressen.se angrips jag för att vara fp-lakej.

Jag avgick under ganska turbulenta former från luf:s förbundsstyrelse tidigt i juli 2006. Huruvida jag i dag har några särskilda sympatier för folkpartiet tycker jag man får en hyfsat rättvisande bild av om man tittar till exempel på min insats i Erik Sandbergs mycket fp-kritiska dokumentär Spionskolan. Jag medverkar i rollen som kronvittne. Förra sommaren skrev jag på Expressens ledarsida att jag hellre än att ha varit med i liberala ungdomsförbundet borde ha ägnat mig åt snatteri.

Jag har i alla möjliga sammanhang uttalat min djupa bedrövelse över att mina gamla vänner från luf-tiden betett sig som fega hyndor med tungan i husses stjärt. Jag är sjukt besviken på Erik Ullenhag och inte minst Birgitta Ohlsson (även om hon åtminstone avstod från att kvitta ut sig eller som ärkeskurken Federley vika ner sig helt). Fredrik Malm är svår att överhuvud taget ta på allvar.

Men ”when push comes to shove”: Camilla Lindberg (fp) röstade nej. Hon är en hjälte. Birgitta Ohlsson (fp) avstod. Hon är, trots allt, inte fullt lika förkastlig som de andra svikarna. Karl Sigfrid (m) kvittade ut sig efter en mobbarmangling med hela riksdagsgruppen i statsministerns regi. Fredrick Federley (c) försökte först spräcka hela anti-FRA-alliansen genom att messa folkisarna följande förräderi: ”Jag lägger mig om ni gör det.” Och fick förmodligen Sigfrid att svikta. När han misslyckats med att få Camilla Lindberg & Ohlsson att lägga sig sätter han upp en teater i riksdagens talarstol där han HJÄÄLPER Sten Tolgfors att presentera den ”nya” FRA-lagen med ett mänskligt ansikte. Och kosmetikan är inte ens hans egen. De få köttben som slängdes åt integritetsvännernas håll utarbetades efter förhandlingar mellan Reinfeldt och Björklund. Annie Johansson (c) såg jag gråta i riksdagen inför FRA-debatten. Utan tvekan har det varit jobbigt för såväl henne som Federley. Men någon ryggrad har heller inte hon.

Med detta sagt måste jag understryka att folkpartiet inte är de nya liberalerna. Jag lär inte rösta på fp igen förrän den dag Alexander Bard slåss om Marit Paulsens gamla mandat i Europaparlamentet. That’ll be the day.

Tills vidare citerar jag, i brist på kraftigare uttryck som inte går över gränsen, Peter Wolodarski.

”Jag har ett förflutet i folkpartiet. Men ingen framtid.”

juni 23, 2008. Etiketter: , , , , , , , , , , , . Uncategorized. 5 kommentarer.

FRAscismen blottar tänderna

Beriden gris

Jag ska handla mitt kvällsmål efter en lång söndag framför burken med mitt rykte som idog arbetsmyra för ögonen. Jag går mot Karlaplans påvra utbud av kulinariska våldtäkter: McDonalds. Redan på vägen dit slås jag av en underlandsstämning när jag ser en sugga rida på en häst. Matkön ringlar nästan ända ut på gatan. En arisk proletärkvinna i uniform & med batong övervakar den hungriga massan & fipplar med skyltar ägnade att dirigera oss. Jag inbillar mig att det i kassan bara finns en produkt att välja på; nån svettig sloppy joe-burgare inslagen i folie med röda stjärnor på. Jag tar ett djupt andetag. Känner hur det sticker i luften. Var tionde luftpartikel har ersatts av en mikroskopisk avmätare av elektroniska vågor. De avläser våra tankar. En halv evighet har passerat när jag till slut angör kassan. Jag betalar för min sloppy joe. 19:84 står det på kvittot jag omsorgsfullt viker ihop & placerar i min vänstra bakficka för vidarebefordran till skatteverket. Nya sköna värld.

juni 22, 2008. Etiketter: , , . Uncategorized. Lämna en kommentar.

Aaron trycker till

Arnold/Aaron

Jag skrev en krönika för Expressen om Fredrick Federleys svek i FRA-frågan & påföljande lögner om att han själv författat de tillägg som påstås rädda integriteten. Med vänner som Fegerley är integriteten i ett mycket ringa behov av fiender. Nu skriver centerns riksdagsman Staffan Danielsson på sin blogg att jag beskriver Federley som en ”bög som ljuger”.

”Var det skönt att äntligen få trycka till, Aaron? Inte med rena okvädningsord och hotelser, som i en del mail och blogginlägg, utan på ditt nyanserade sätt.”

Trycka till? Så homoerotiskt. Ja, Staffan, det var skönt. På ett nyanserat vis.

Det som gett upphov till att Danielsson drar homofobkortet är följande mening i krönikan:

”Visst är det så att nätkampanjen mot Federley på sina håll bara uttrycker lumpet böghat.”

Att jag angriper den del av Federleys kritiker som reducerar frågan till plumpa bögskämt gör mig alltså till homofob. Vad, Staffan Danielsson, i Herrens namn ska ni med all information till (mina mejl & telefonsamtal till exempel) om ni ändå ingenting begriper?

juni 22, 2008. Etiketter: , , , , . Uncategorized. 6 kommentarer.

Rätt & slätt

I denna dystra stund lämnar jag över ordet till mannen som umgås lika ekonomiskt som effektivt med orden. Dra åt helvete, säger han. Mycket riktigt är det också dit de är på väg. Min vän, hedersmannen, Richard Slätt.

juni 21, 2008. Etiketter: , , , , , , . Uncategorized. Lämna en kommentar.

En midsommarnatts mardröm

Fredrick Federley

Berlin biter sig ännu kvar i mitt system. Jag däckade först på midsommarafton. Vaknade först också. Men till liten nytta. Flickorna här ute på Vaxholm skyr mig, så här på morgonkvisten, som vore jag leprasmittad. Man förstår dem.
P O Enqvist, som bor granne med flickorna, & som jag redan i går kväll föresatt mig att ansätta med någon påträngande gest, skyr mig också. Jag hälsade artigt när jag såg honom spatsera förbi flickornas vackra Villa Villekulla på morgonpromenad med jycken. Han uttalade ett mycket försiktigt ”hej” och stirrade med skräck & vämjelse ut min suspekta uppenbarelse. Man förstår honom. På min tisha återfinns ett tryck av ordförande Arafat.

Vaxholm besvarar, med andra ord, inte riktigt mina ömma känslor.

Debattredaktören vaknade precis. Mycket uppgiven. ”Aaron, jag tror jag har ett problem. Jag är inte glad i dag”, säger han nu. Som att glad vore hans normaltillstånd.

Till saken. Du vaknar bakis i dag. Du går förmodligen inte in på min blogg i dag. Men om du gör det tillhör du den sofistikerade nätokratin. Då har du redan läst tillräckligt mycket om detta för att ögonen ska börja blöda om du läser en rad till. Men du är bakis i dag. Det är viktigt att jag påminner dig. För ingen får någonsin glömma. För helgens höjdpunkt är över. Och när nu midsommaren går mot sitt slut måste kampen återupptas. Jag vill att den här opportunistens karriär ska vara slut när jag går till jobbet på måndag morgon. Som min gamle vän & kollega plägar säga: Avgå. Alla. Nu.

juni 21, 2008. Etiketter: , , , , , , , , . Uncategorized. 2 kommentarer.

Kemiskt ren begåvning

whiz kid

Hade jag varit lika begåvad & driftig som denne whiz kid i lika späd ålder hade jag vid det här laget varit storfarmare i Ghana. Nu känner jag mig enbart toppriden. Läs honom. Fröjdas, gråt, bli stolt.

juni 16, 2008. Etiketter: , . Uncategorized. Lämna en kommentar.

Ich habe noch einen Koffer in Berlin…

und deswegen muss ich nächstens wieder hin.

Berlin

Jag är lite som Lou Reed & David Bowie. När de var i akut behov av att rehabilitera sig från heroinet drog de till Berlin. Europas heroinhuvudstad. Nu är jag alltså tillbaka. Ett oemotståndligt erbjudande laveterade mig i nyllet. Och jag for.

Mer utförlig reserapport följer. Nu måste jag räta in mig i det krumma ledet & påbörja marschen mot cirkuskriget i Spandau.

Farväl & (eventuellt) på återseende.

In Berlin, by the wall
You were five foot ten inches tall
It was very nice
Candlelight and Dubonnet on ice

We were in a small cafe
You could hear the guitars play
It was very nice
It was paradise

juni 13, 2008. Etiketter: , , , , . Uncategorized. Lämna en kommentar.

« Föregående sidaNästa sida »