Aaron avslöjar: Därför är han inte i Palmedalen

Eric Erfors

När katten är borta dansar råttorna på bordet & när chäfen är på semester går murvlarna bärsärk.

Jag tänkte nu avslöja varför en av Almedalens viktigaste opinionsbildare inte är på plats i Almedalen.

Som Almedalsbloggen i samarbete med tidningen Fokus visar i sin kartläggning tillhör jag det övre skiktet i makthavarsfären, i rangordning strax efter bloggprofiler som min gamle vapenbroder, Fredrick Fegerley & hela MUF:s centrala kansli (okej, & några till). Uteslutande tack vare att jag har ett Facebookkonto.

Men trots detta är jag inte på plats i Almedalen. Trots idoga övertalningsförsök riktade mot min chef.

I stället är Eric Erfors på plats i Almedalen. Eric Erfors. Han är INTE ENS MED i kartläggningen. Vet människan över huvud taget vad Facebook är?

Uppenbart är att någon inte gör skäl för sin lön. Det är likaså uppenbart att denne någon inte heter Eric Erfors.

Update: Upptäckte just att Eric Erfors visst har ett Facebookkonto. Ingen skugga faller över Eric Erfors. Klart han ska vara på Almedalsveckan. Killen är ju trots allt gotlänning. Själv är jag mycket nöjd över att vara på redaktionen just i dag. Inte bara har jag en strålande utsikt över ryska ambassadens tennisbana, dessutom kommer Stig Bergling hit på besök. Det pirrar i maggropen, kollega.

Annonser

juli 8, 2008. Etiketter: , , , , , , . Almedalen. Lämna en kommentar.

Varför då, herr Federley?

Varför då?

Varför? Varför? Varför då? En fråga som förhoppningsvis lär eka runt riksdagsmannen Fredrick Federley åtminstone fram till nästa val. Katrin Schulman satte tonen för ett bra tag sen – & vann därmed mitt hjärta för all evinnerlighet. Alex? Varför då?

Visa mig en humorbefriad, distanslös karriärist. Och jag ska visa dig en man som inte går att lita på.

juni 26, 2008. Etiketter: , , , , , . Uncategorized. Lämna en kommentar.

Could perhaps the centre hold, after all?

the centre cannot holdnullthe centre cannot hold

Centerpartisten som ställer Federley mot väggen i Federleys egen kommentartråd tycks antyda att det ändå skulle kunna vara så att det finns hopp för centerliberalismen. Liksom det partiprogram denne Markus Berglund hänvisar till. Lakonism visar vägen. De kvarvarande centerliberalerna måste börja återuppbygga sitt förtroende genom att ifrågasätta Federleys. Och visst känns det…rejält med ett hederligt gammalt upprop.

”Visst är det bra att du försöker föklara, men jag anar ändå att du har bränt en väldigt stor del av dina personvalsröster på detta, tyvärr. :-/

Nu till en av de centrala frågorna, tycker du att Riksdagsgruppen agerat i enlighet med Centerpartiets Partiprogram eller inte?

Vi är några medlemmar som tycker att ni i riksdagen inte gjort det, där för startade vi Centeruppropet:

Gå med i Centeruppropet

Hoppas du tycker att Centerpartiets partiprogram är värt att slåss för!

Med Gröna, liberala Centerhäsningar
/Markus ”

Läs också Johannes om centern med utgångspunkt i Yeates & nigerianska affärstransaktioner. Men minns, bäste kollega, att även om han har Yeats på sin sida så har jag Wilde på min:

”I forgot that every little action of the common day makes or unmakes character, and that therefore what one has done in the secret chamber one has some day to cry aloud on the house-tops.”
Oscar Wilde

juni 24, 2008. Etiketter: , , , , , , , . Uncategorized. 3 kommentarer.

Folkpartist?! Är du inte riktigt klok?

Fp-bussen

Så hette en bok av Per Garthon från den tid då han var ordförande för… folkpartiets ungdomsförbund. På förekommen anledning måste jag nu stjäla hans ord. Och jag är då inte medlem i folkpartiet. Har heller aldrig varit. Däremot var jag i drygt tio (?!) års tid medlem i liberala ungdomsförbundet. Där fick jag vara med om del upplevelser som lätt kvalar in på min topp-tio-lista över skruvat kul. Där återfinns tyvärr desto fler upplevelser som tveklöst kvalar in på min botten-tio-lista över akuta psykoser. Den mycket, mycket mörka sidan av Kraften.

När centerpartiet nu slår tillbaka mot min ledarkrönika tycks försvarslinjen koka ner till två argumentationsled. 1; jag är homofob. 2; jag är folkpartist. Den senare angreppspunkten antyds dels i Staffan Danielssons försvar för Federley, som enligt Oscar Swartz, i kommentartråden här, tycks vara fabricerat av Federley själv. Också i kommentarerna till min krönika på expressen.se angrips jag för att vara fp-lakej.

Jag avgick under ganska turbulenta former från luf:s förbundsstyrelse tidigt i juli 2006. Huruvida jag i dag har några särskilda sympatier för folkpartiet tycker jag man får en hyfsat rättvisande bild av om man tittar till exempel på min insats i Erik Sandbergs mycket fp-kritiska dokumentär Spionskolan. Jag medverkar i rollen som kronvittne. Förra sommaren skrev jag på Expressens ledarsida att jag hellre än att ha varit med i liberala ungdomsförbundet borde ha ägnat mig åt snatteri.

Jag har i alla möjliga sammanhang uttalat min djupa bedrövelse över att mina gamla vänner från luf-tiden betett sig som fega hyndor med tungan i husses stjärt. Jag är sjukt besviken på Erik Ullenhag och inte minst Birgitta Ohlsson (även om hon åtminstone avstod från att kvitta ut sig eller som ärkeskurken Federley vika ner sig helt). Fredrik Malm är svår att överhuvud taget ta på allvar.

Men ”when push comes to shove”: Camilla Lindberg (fp) röstade nej. Hon är en hjälte. Birgitta Ohlsson (fp) avstod. Hon är, trots allt, inte fullt lika förkastlig som de andra svikarna. Karl Sigfrid (m) kvittade ut sig efter en mobbarmangling med hela riksdagsgruppen i statsministerns regi. Fredrick Federley (c) försökte först spräcka hela anti-FRA-alliansen genom att messa folkisarna följande förräderi: ”Jag lägger mig om ni gör det.” Och fick förmodligen Sigfrid att svikta. När han misslyckats med att få Camilla Lindberg & Ohlsson att lägga sig sätter han upp en teater i riksdagens talarstol där han HJÄÄLPER Sten Tolgfors att presentera den ”nya” FRA-lagen med ett mänskligt ansikte. Och kosmetikan är inte ens hans egen. De få köttben som slängdes åt integritetsvännernas håll utarbetades efter förhandlingar mellan Reinfeldt och Björklund. Annie Johansson (c) såg jag gråta i riksdagen inför FRA-debatten. Utan tvekan har det varit jobbigt för såväl henne som Federley. Men någon ryggrad har heller inte hon.

Med detta sagt måste jag understryka att folkpartiet inte är de nya liberalerna. Jag lär inte rösta på fp igen förrän den dag Alexander Bard slåss om Marit Paulsens gamla mandat i Europaparlamentet. That’ll be the day.

Tills vidare citerar jag, i brist på kraftigare uttryck som inte går över gränsen, Peter Wolodarski.

”Jag har ett förflutet i folkpartiet. Men ingen framtid.”

juni 23, 2008. Etiketter: , , , , , , , , , , , . Uncategorized. 5 kommentarer.

Aaron trycker till

Arnold/Aaron

Jag skrev en krönika för Expressen om Fredrick Federleys svek i FRA-frågan & påföljande lögner om att han själv författat de tillägg som påstås rädda integriteten. Med vänner som Fegerley är integriteten i ett mycket ringa behov av fiender. Nu skriver centerns riksdagsman Staffan Danielsson på sin blogg att jag beskriver Federley som en ”bög som ljuger”.

”Var det skönt att äntligen få trycka till, Aaron? Inte med rena okvädningsord och hotelser, som i en del mail och blogginlägg, utan på ditt nyanserade sätt.”

Trycka till? Så homoerotiskt. Ja, Staffan, det var skönt. På ett nyanserat vis.

Det som gett upphov till att Danielsson drar homofobkortet är följande mening i krönikan:

”Visst är det så att nätkampanjen mot Federley på sina håll bara uttrycker lumpet böghat.”

Att jag angriper den del av Federleys kritiker som reducerar frågan till plumpa bögskämt gör mig alltså till homofob. Vad, Staffan Danielsson, i Herrens namn ska ni med all information till (mina mejl & telefonsamtal till exempel) om ni ändå ingenting begriper?

juni 22, 2008. Etiketter: , , , , . Uncategorized. 6 kommentarer.

Rätt & slätt

I denna dystra stund lämnar jag över ordet till mannen som umgås lika ekonomiskt som effektivt med orden. Dra åt helvete, säger han. Mycket riktigt är det också dit de är på väg. Min vän, hedersmannen, Richard Slätt.

juni 21, 2008. Etiketter: , , , , , , . Uncategorized. Lämna en kommentar.

En midsommarnatts mardröm

Fredrick Federley

Berlin biter sig ännu kvar i mitt system. Jag däckade först på midsommarafton. Vaknade först också. Men till liten nytta. Flickorna här ute på Vaxholm skyr mig, så här på morgonkvisten, som vore jag leprasmittad. Man förstår dem.
P O Enqvist, som bor granne med flickorna, & som jag redan i går kväll föresatt mig att ansätta med någon påträngande gest, skyr mig också. Jag hälsade artigt när jag såg honom spatsera förbi flickornas vackra Villa Villekulla på morgonpromenad med jycken. Han uttalade ett mycket försiktigt ”hej” och stirrade med skräck & vämjelse ut min suspekta uppenbarelse. Man förstår honom. På min tisha återfinns ett tryck av ordförande Arafat.

Vaxholm besvarar, med andra ord, inte riktigt mina ömma känslor.

Debattredaktören vaknade precis. Mycket uppgiven. ”Aaron, jag tror jag har ett problem. Jag är inte glad i dag”, säger han nu. Som att glad vore hans normaltillstånd.

Till saken. Du vaknar bakis i dag. Du går förmodligen inte in på min blogg i dag. Men om du gör det tillhör du den sofistikerade nätokratin. Då har du redan läst tillräckligt mycket om detta för att ögonen ska börja blöda om du läser en rad till. Men du är bakis i dag. Det är viktigt att jag påminner dig. För ingen får någonsin glömma. För helgens höjdpunkt är över. Och när nu midsommaren går mot sitt slut måste kampen återupptas. Jag vill att den här opportunistens karriär ska vara slut när jag går till jobbet på måndag morgon. Som min gamle vän & kollega plägar säga: Avgå. Alla. Nu.

juni 21, 2008. Etiketter: , , , , , , , , . Uncategorized. 2 kommentarer.