Prins Valiant vs svensk borgerlighet X2
Johan Norberg skrev hos konkurrenten om Karl Roves principlöshet & antydde sin gamla uppdragsgivares ideologiska slapphet. Och visst hade det varit bättre om Timbro tagit hit en intellektuellt spänstig, liberal visionär som kunde ruska om på allvar i vårt – i ideologiskt avseende – vakuumförpackade samhälle. Men i en gammal kampanjpundares kista kittlar förstås en Karl Rove nästan lika mycket som en Milton Friedman eller en Friedrich Hayek. Men bara nästan. Och egentligen har Johan rätt. Rove strödde i vilket fall mest plattityder omkring sig så vitt jag kunnat följa.
Hos oss skriver Norberg i dag om regeringens totala principlöshet. Och demaskerar den som ingen förmått göra tidigare. Delvis kanske tack vare det generöst tilltagna utrymme kultursidan gett honom. Delvis tack vare hederlig gammal skärpa. Hur som helst: hatten av för prins Valiant.
Mästerspionen & jag
Jag sitter i skrivande stund knappt en meter från den levande legenden Eugén Sandberg a.k.a. Stig Bergling. Det är nästan som att vara med i en agentroman. Han har ett fast handslag, den gamle mannen som numera stöder sig på rullator. Vi pratar om hans tid som säkerhetsrådgivare i Libanon, äventyr med gerillakrigare i öknen, Jamblat & Iran. Han tror att det blir krig. Han säger att han fortfarande är GRU-överste. ”De har inte gett mig sparken än.” Men han tror att hans sovjetkarriär kan vara över nästa vecka. Jag undrar varför han inte bor i Ryssland. Han berättar att hans alzheimersjuka fru som var hans ”stora skuld” förde dem tillbaka till Sverige. I dag trivs han bättre här. Han uppger sig också numera föredra Expressen framför Aftonbladet.
I dag, bäste kollega, har jag stiftat bekantskap med en levande legend.
Kamikazepiloten 